känslan när man nästan blir påkörd...

okej okej... nu sitter jag i en mysig stol framför tvn och datorn.. och jag försöker bara lugna ner mig lite..
 
Jag tar allting från början!

Jag och min syster (susanna) red ut. Jag på Liv, Susanna på Kate. Det var mörkt så självklart hade vi reflexer. Susanna hade en lampa på sig, Kate tyckte det var konstigt. När vi var inne i skogen så böejade lampan typ ticka? Och det gillade inte Kate, så hon tog bort den när vi kom ut på vägen.. Och där började allt ...
 
Vi hade bara tänkt att ta den lilla rundan så att det gick fort oså. Det började med att två-tre bilar, men det är ganska vanligt. efter ett tag märkte vi att det var överdrivet mkt bilar som kom förbi, det blev ju inte mkt ridning då eftersom vi fick gå till kanten hela tiden. Sen kom vi till en raksträcka, längre fram på den sträckan ligger en gammal ko gård, fast där finns inga kor längre utan bara bilar osånt. vi travade på och plötsligt stannade Kate till! Liv började ju också titta. Efter ett tag så kom vi på att det var ju dom som höll på med bilarna! (dom brukar köra som idioter lite överallt...) Och hästarna har då blivit uppblåsta och spända.. Samtidigt åker en bil bakom oss. Vi kommer in mer på ''gården'' och han med bilen kanske inte såg oss just då, vet inte det. Men när vi red förbi han med bilen (då hade bilen bakom oss redan åkt förbi) Men iaf när vi var där då såg han oss, det vet jag för jag kollade på han. Sen så gasade han på för att retas, självklart så flög hästarna i luften. sen så red vi iväg, och då kommer dom igen! Och dom tänkte inte ta ner helljuset, dom tänkte inte sakta av, snarare tvärtom, snabbt skulle dom åka, låta skulle det göra!! ÅÅh så förbannad jag blev!?
 
idioter säger ja bara... Sen vände dom och gjorde PRECIS samma sak igen!
 
 
aja, sen iaf så var det får i en hage och Liv var livrädd (haha) för dom, och vägrade gå förbi, så jag hoppade av, och hela tiden åkte det förbi massa bilar (dock körde dom långsamt och vettigt!) sen äntligen (!!) kunde vi rida vidare, oså kom det bli efter bil.. sen var vi nääästan hemma! och självklart ska en sista bil svänga ut framför oss! som tur var så stannade den. så vi red på, men sen körde den! och jag var ju längst fram, och jag ser hur bilen rullar mot mig och Liv och jag kan inte göra något? allt gick så fort och jag fick verkligen panik! Plötsligt hör jag ett skrik , rösten var rädd och panikslagen, ett par sekunder senare kommer jag på att det var jag själv som skrikit! 

 

Efter det var jag heelt skakis! jag var i chock. Hon i bilen stannade  och frågade hur det gick, och som tur var så nuddade vi inte, men jag såg, det var inte långt ifrån! sen var jag i chock läänge.. jag visade susanna hur jag skakade och tårarna bara rann, mamma kom ut och jag kramade om henne!
 
 
helt sjukt... verkligen otursdag! (tidigare idag har det hänt lite saker, haha, inget som jag skriver här för det var  fett pinsamt) men anyway..
 
 
OCH för exakt ett år sen så dog ju Hickstead, OCH Liv blev halt (som ledde till en skada)
 
så 6 november, är min oturs dag tror jag!
 

Grönsakssoppa med hårt bröd och bröd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0